|
|
• Pågående forskningsprojekt Dübensamlingen. En europeisk musikskatt från 1600-talet. I detta projekt skall vi utarbeta en datorbaserad katalog över Projektarbetet innebär dels inkodning av ett mycket stort antal parametrar såväl i musiken som i källorna (manuskripten), dels en inscanning av alla notblad (stämmor resp. tabulaturer) blad. Samlingen kommer att bli tillgänglig över Internet för vidare forskning och musicerande. Katalogen kommer att uppdateras kontinuerligt med uppgifter om editioner av verk ur samlingen, moderna inspelningar m.m. __________________________________ Musiken i Europas mitt år 1650. En studie av Bonifazio Grazianis tidiga motettsamlingar. Under 1600-talet var den konsertanta, kyrkliga vokalmusiken en central musikform. Vid de protestantiska furstehoven i norra Europa utgjorde den det viktigaste inslaget i den representativa hovmusiken. Denna tradition norr om Alperna är relativt väl beskriven i den musikhistoriska litteraturen. Däremot finns förvånansvärt lite skrivet om den musik som kompositörerna i norr tog som sin förebild: de motetter som komponerades och publicerades av de romerska basilikornas kapellmästare. Detta projekt avser att försöka fylla något av detta vakuum genom att undersöka de två första motettsamlingarna av Bonifazio Graziani (1604/05-1664). Graziani var kapellmästare vid Jesuitordens kyrka i Rom, Il Gesù, och dess seminarium, Seminario romano. Hans kompositioner var i första hand avsedda för användning i gudstjänsterna vid Il Gesù, men de fick också oerhört stor spridning över hela Europa, i tryck och handskrifter. Intresset för och beundran av Grazianis musik var inte minst stort vid de tyska och skandinaviska hovkapellen. Bland de många musiker som tog hans motetter som förebilder för sitt komponerande fanns Christian Geist, som var verksam som musiker och kompositör vid Karl XI:s kungliga hovkapell i Sverige på 1670-talet. __________________________________ En dynasti blir till. Medier, myter och makt kring Karl XIV Johan. När den bernadotteska dynastin närmar sig sitt 200-årsjubileum tycks den vara väl förankrad i det svenska samhället. Men i ett historiskt perspektiv är kungahusets ställning minst av allt självklar. När den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte 1810 landsteg i Sverige efter att ha valts till tronföljare var hans ställning högst osäker. Det land han anlände till hade skakats av en statskupp som avskaffat det gustavianska enväldet och infört en författning med begränsad kungamakt. Jean Baptiste Bernadotte var för sin legitimitet beroende av det opinionsstöd som kunde uppbådas inom och utom landet. Projektets syfte är att studera etableringen av familjen Bernadotte som kunglig dynasti i Sverige från 1810 till ca 1860. Utifrån en tvärvetenskaplig ansats undersöks hur det dynastiska temat artikulerades i olika medier och hur man gick till väga för att vinna stöd och legitimitet hos allmänheten. Teoretisk och metodisk grund har projektet i en internationellt livaktig forskning kring politisk kultur och maktlegitimering. Genom att tillämpa dess perspektiv kommer hittills obeaktade frågor om politisk kommunikation i 1800-talets Sverige belysas. Inom den musikvetenskapliga delen av projektet är intresset inriktat på Kungliga Teatern, som övergick från att vara en hovteater under Gustav III till att bli en offentlig teater bland andra vid slutet av 1800-talet. Från att ursprungligen ha finansierats enbart av kungens medel fick Kungliga Teatern från och med 1809 ett årligt bidrag från staten. Genom det ekonomiska stödet kunde man från statens sida utöva påtryckningar på teatern. Inom projektet diskuteras frågor som rör statens påverkan på Kungliga Teaterns verksamhet. Den kungliga scenen var en året-runt-teater med fast anställda sångartister och ett fast anställt hovkapell. Under en säsong gavs i allmänhet närmare 100 föreställningar, varav en del med anledning av speciella högtidligheter i kungahuset. Inom projektet studeras vilka uppfattningar rörande kungamakten, nationen och medborgarna som förmedlades från scenen i dessa föreställningar. _________________________________ Medeltida helgonsång i kulturhistorisk kontext. Studier i Sveriges medeltida helgonofficier Nyskrivna sånger med latinsk text till ett helgon, sjungna under ett dygn på helgonets dag, kallas hystoria eller officium. Intresse för genren har tilltagit på senare år såväl inom en internationell forskarkrets som bland kyrkomusiker och sångare, professionella såväl som amatörer samt hos en kulturhistoriskt intresserad allmänhet. Projektets syfte: Inom projektet görs källkritiska undersökningar och musikvetenskapliga editioner av sångerna ifråga. Genom denna grundforskning görs vårt lands äldsta kända musik bekant för allmänhet och forskarkollegor. På denna grundval anställs en större jämförande undersökning av sångerna, inklusive de som tidigare publicerats. I samarbete med medlemmar av studiegruppen ”Cantus planus” inom International Musicological Society, vilka också har påbörjat studier av detta slag, görs jämförelser med inhemskt och utländskt melodimaterial enligt frågeställningarna a) var melodierna nykomponerade eller lånade från andra sånger ur en större europeisk eller regional repertoar; i så fall, av vilken orsak eller med vilket syfte? Sångernas textinnehåll, metrik och melodik analyseras. Jämförelser anställs med kontinentala hystorie ; b) har melodistilen förändrats med tidens gång, t.ex. så att vissa tonsläkten eller melodistilar var moderna under vissa tidsperioder? Olika versioner av en och samma melodi är vanliga, särskilt i tidiga källor (från 1200- och 1300-talen). Detta kan vara ett tecken på gehörsinlärning/tradering men också som resultat av medeltida pedagogiska metoder eller av att notationens funktion uppfattats på ett annat sätt än brukligt i vår tid. De medeltida källorna, fragment eller kompletta handskrifter, och medeltida notskrift kan visa särdrag i medeltidens musiktänkande, musikteori och musikpedagogik jämfört med nutidens. Felskrivningar i källorna förekommer. Medeltida notationspraxis bör inte bedömas utifrån vår tids förutsättningar. Denna s.k. kvadratnotskrift har influerats främst från nordvästra Europa och företer vissa särdrag som bör belysas, eftersom den ännu inte har behandlats ingående i facklitteraturen mer än ytterst summariskt. Melodierna skall publiceras i bok- och artikelform med kommentarer på svenska och engelska samt med kompletterande liturgiska texter och faksimil ur källorna. Detta bäddar för möjligheten att efter projektets slutförande göra inspelningar av sångerna. Den jämförande undersökningen är tänkt som en större artikel. |