Inger Stenman: Karl Tirén och jojkning. En pionjärrinsats i 1910-talets Sverige. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. CD-uppsats (80 p).

Under 1910-talet genomvandrade stationsinspektoren Karl Tirén (1869-1955) de svenska samernas bosättningsområde inom Sápmi/Sameland i syfte att samla in och dokumentera jojkning. Han samlade hundratals jojkningsuttryck med fonograf, men också med papper och penna. I brev, fältanteckningsböcker, föredragskoncept, publikationer och artiklar skildrar han situationer, händelser och möten med jojkare och samiska berättare. Tillsammans utgör detta material ovärderliga källor, vilka förvaras i flera museer och arkiv. Syftet med uppsatsen är att belysa fältarbetare Karl Tirén och hans insamlingsarbete i en, inom Sverige, främmande kulturkrets. För att göra detta studeras hans personliga förutsättningar, hans relation till tidens etablerade folkmusiksamlare samt ett urval av hans möten med samer i olika kultur- och traditionsområden. Uppsatsen redovisar hur Tiréns samlingar kom till, men också hur insamlarens personlighet och levnadsöde påverkade resultatet. Metoden går ut på att jämföra olika arkivaliska källor med varandra samt ställa dem i relation till intervjuer med Tiréns son, förre sjukhusprästen Torne Tirén. De grundläggande resonemangen utgår från de senaste decenniernas musiketnologiska diskussioner om insamlings- och fältarbete som en mycket personlig del av forskningsprocessen. Studien presenterar den förste insamlaren i Sverige, vilken i större skala speglade den samiska jojkningen i notskrift och på fonografrullar. Den ger också en antydan om det krävande fältarbete som ligger till grund för de Tirénska samlingarna. Här visas hur arkivmaterial kan besitta information som gör att vi idag har möjlighet att närma oss framförandesituationen i en helt annan tid, mer än 80 år efter det att händelserna ägde rum.