Adell, Arthur, 1934, ”1531 års svenska mässa och den gamla kultsången”, Svenskt Gudstjänstliv 9, s. 33–38, 49–53.

Adell, Arthur (red.), 1941, Musikhandskrifter från Hög och Bjuråker, (=Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie 1), Lund.

Adell, Arthur, 1952, ”Svenskt och gregorianskt”, Svenskt Gudstjänstliv 27, s. 35–40.

Adell, Arthur, 1954, ”Två kyrkomusikhandskrifter i Hälsingland”, Hälsingerunor, s. 38-47.

Adell, Arthur, 1963a, Gregorianik. 1, De bundna formerna: en handledning med musikbilaga, Laurentius Petri-sällskapet, Lund.

Adell, Arthur, 1963b, ”Mässa och tidegärd hos Laurentius Petri”, Svenskt Gudstjänstliv 38, s. 4–10.

Ahnfelt, Otto (red.), 1892, ”Articuli ordinantiae”, Tidskrift för teologi 2.

Alander, Bo, 1939, ”Musiken i Lund under 1700-talet”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 21, s. 128–142.

Allard, F.M., 1947, ”Flerstämmig musik från utgången av 1600-talet i Linköpings stiftsbibliotek” Svenskt Gudstjänstliv 22, s. 36–42.

Andersson, Greger, 1992, ”Sambandet mellan koraler och blåsinstrument”, Koral i Norden, Uppsala, s. 9–17.

Andersson, Greger, 1993a, ”The organists and the system of privileged musicians in Sweden”, Proceedings of the Weckmann symposium. Göteborg 30 August - 3 September 1991, (=Skrifter från Musikvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, 31), Sverker Jullander (red.), Göteborg, s. 261–270.

Andersson, Greger, 1993b, ”Städerna som musikmiljöer”, Musiken i Sverige II, Frihetstid och Gustaviansk tid 1720–1810, Leif Jonsson och Anna Ivarsdotter-Johnsons (red.), Stockholm, s. 143–168.

Andersson, Greger och Göransson, Harald (red.), 1993c, Koral i Norden: 10 koralexperter från ett symposium i anslutning till Harald Göranssons disputation om 1697 års koralpsalmbok söndagen den 17 maj 1992, Uppsala.

Andersson, Greger, 1998, ”Stadsmusikanter, organister och tornväktare“, Ystadiana 1998: Musik i Ystad, Ystad.

Andersson, Greger, 2005, ”Forskningsprogrammet ’Förändringsprocesser i nordeuropeisk orgelkonst 1600–1970: integrerade studier i spelpraxis och instrumentbygge’. En utvärdering”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 87.

Andersson, Olof (red.), 1945, Folkliga svenska koralmelodier från Gammalsvenskby och Estland, Stockholm.

Andrén, Åke, 1954, Högmässa och nattvardsgång i reformationstidens svenska kyrkoliv, Stockholm.

Andrén, Åke, 1999, Reformationstid (=Sveriges kyrkohistoria 3), Stockholm.

Appel, Charlotte och Fink-Jensen, Morten (red.), 2011, Religious reading in the Lutheran North: Studies in early modern Scandinavian book culture, Newcastle.

Arvastson, Allan, 1963, Den svenska psalmen, Lund.

Arvastson, Allan, 1971, Imitation och förnyelse: psalmhistoriska studier, Lund.

Arvastson, Allan, 1975, Svensk psalm genom tiderna, Lund.

Arvastson, Allan, 1983, ”Urban Hiärnes ’psalmobservationer’: en detalj i Urban Hiärnes biografi och i svensk psalmhistoria”, Kyrkohistorisk årsskrift 83:104.

Asche, Matthias och Schindling, Anton (red.), 2003, Dänemark, Norwegen und Schweden im Zeitalter der Reformation und Konfessionalisierung : Nordische Königreiche und Konfession 1500 bis 1660, Münster.

Ashplant, Timothy, Edlund, Ann-Catrine och Kuismin, Anna (red.), 2016, Reading and writing from below: Exploring the margins of modernity, Umeå.

Askmark, Ragnar, 1943, Svensk prästutbildning fram till år 1700, (diss.), Lund.

Aulén, Gustaf, 1961, Högmässans förnyelse liturgiskt och kyrkomusikaliskt, Stockholm.

Aulin, Arne, 1948, ”Johan Ewerhardt och musiken i Skara”, opubl. lic. avh., Uppsala.

Aurelius, Carl Axel, 2002, ”Den sjungande reformationen: om Martin Luthers psalmer”, Kyrkomusikernas tidning, 2002:4, s. 4–7.

Aurelius, Carl Axel, 2003, ”Quo verbum dei vel cantu inter populos maneat. The Hymns of Martin Luther”, The Arts and the Cultural Heritage of Martin Luther: special issue of Transfiguration, Nordic Journal for Christianity and the Arts, Eyolf Østrem, Jens Fleischer och Nils Holger Petersen (red.), Köpenhamn, s. 18–34.

Baelter, Sven, 1762, Historiska anmärkningar om kyrkoceremonierna, så wäl wid den offenteliga gudstjensten, som andra tilfällen hos de första christna, och i Swea rike; i synnerhet efter reformationen til närwarande tid, Stockholm.

Balslev-Clausen, Peter och Iversen, Hans Raun (red.), 2014, Salmesang: Grundbog i Hymnologi, Köpenhamn.

Balslev-Clausen, Peter, 2011, ”Reformation og salmemelodier: Et bidrag til forståelsen af, hvordan reformationen blev oplevet”, Melos och Logos: Festskrift till Folke Bohlin, Mattias Lundberg och Sven-Åke Selander (red.), Skellefteå, s. 35–48.

Belfrage, Esbjörn, 1959, ”Stockholmspsalmboken 1586”, Psalm och sång: Studier tillägnade Emil Liedgren, s. 69–87.

Belfrage, Esbjörn, 1968, 1600-talspsalm, (diss.), Lund.

Bergendoff, Conrad, 1965, Olavus Petri and the ecclesiastical transformation in Sweden 1521–1552: a study in the Swedish reformation, Philadelphia.

Berglund, Lars, 2002, Studier i Christian Geists vokalmusik, (diss.), Uppsala.

Berglund, Lars, 2004, ”Sorge-Musique för en död drottning: om musiken vid Ulrika Eleonora den äldres begravning 1693”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 86, s. 27–48.

Berglund, Lars, 2007, ”Amor in Deum. Representationen av eros i Christian Geists gudstjänstmusik för Karl XI:s hov”, Barock/Barok, s. 127−141.

Bergsten, Carl Johan, Fredriksson, Niclas och Åslund, Alf, 2005, Organ documentation manual, Göteborg.

Bergquist, Lena, 1991, ”Skol- och kyrkomusik i Västerås 1620–1750: musikutövning vid Rudbeckianska skolan”, Uppsala.

Bergsagel, John, 1997, ”Medeltiden och reformation”, Musik i Norden, Greger Andersson (red.), Stockholm, s. 51–70.

Berntson, Martin, 2010, Mässan och armborstet: uppror och reformation i Sverige 1525–1544, Skellefteå.

Berntson, Martin, 2014, ”Striden om herr Ambjörn. En ingång till liturgisk förändring i Skara stift under 1540-talet”, Vägen mot bekännelsen. Perspektiv på organisation, bekännelsebildning och fromhetsliv i Skara stift ca 1540–1595 (Skara stiftshistoriska sällskap 79), Martin Berntson (red.), Skara, s. 91–122.

Berntson, Martin, 2016, ”Popular Belief and the Disruption of Religious Practices in Reformation Sweden”, Re-forming Texts, Music, and Church Art in the Early Modern North , Tuomas M. S. Lehtonen och Linda Kaljundi (red.), Amsterdam, s. 43–68.

Berntson, Martin, 2017, Kättarland: en bok om reformationen i Sverige, Skellefteå.

Bexell, Oloph, 1987, Liturgins teologi hos U.L. Ullman, (diss.), Uppsala universitet.

Bexell, Oloph, 1994, ”Olaus Petri och liturgin: reflexioner kring Svenska mässan 1531”, Olaus Petri, den mångsidige reformatorn, Carl F. Hallencreutz och Sven-Ola Lindeberg (red.), Uppsala, s. 111–128.

Bohlin, Folke, 1954, ”Referat av koraldiskussionen vid Andra nordiska musikforskarmötet”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 36, s. 143–145.

Bohlin, Folke, 1955, ”Två sångboksfragment från Johan III:s tid”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 37, s. 133–145.

Bohlin, Folke, 1960, ”En liturgisk sångbok i Attmars kyrkoarkiv”, Forum Theologicum, s. 14–48.

Bohlin, Folke, 1965, Studier i den svenska reformationstidens psalmsång, (lic. avh.), Uppsala.

Bohlin, Folke (red.), 1967, Olaus Ericis sångbok, faksimil med förord av Folke Bohlin, (=Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie 8), Uppsala.

Bohlin, Folke, 1968a, ”Ett liturgiskt sånghäfte från Åbo”, Svenskt Gudstjänstliv 43, s. 35–63.

Bohlin, Folke (red.), 1968b, Johan Lindells Mässan korteligen: Åbo 1784, utgiven i faksimil med inledning av Folke Bohlin (=Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie 9), Uppsala.

Bohlin, Folke, 1970a, Melodier till julepisteln i svensk tradition (=Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie 11), Lund.

Bohlin, Folke, 1970b, Liturgisk sång i svenska kyrkan 1697–1897, (diss.), Lund.

Bohlin, Folke, 1970c, ”Laurentius Petri De punctis: En textkritisk granskning”, Svenskt Gudstjänstliv 45, s. 44–45, 59–63.

Bohlin, Folke, 1971, ”’Någrahanda sång’. Kyrkoordningen 1571 och musiken”, Den svenska kyrkoordningen 1571 jämte studier kring tillkomst, innehåll och användning, Sven Kjöllerström (red.), Lund, s. 294–301.

Folke Bohlin (red.), 1977, Een liten Songbook til at bruka j Kyrkionne (Stockholm 1553), utg. i faksimil efter den s.k. Lindblomsboken i Västerås stadsbibliotek, (=Laurenti Petri sällskapets urkundsserie 12), Lund.

Bohlin, Folke, 1979, ”Die Sammlung Piae cantiones und Norddeutschland”, Weltliches und geistliches Lied des Barock. Studien zur Liedkultur in Deutschland und Skandinavien, Dieter Lohmeier (red.), Amsterdam, s. 109–120.

Bohlin, Folke (red.), 1985, Den svenska psalmboken 1695: 1697 års koralbok [faksimilupplaga med förord av Magnus von Platen och efterskrift av Folke Bohlin], Stockholm.

Bohlin, Folke, 1993, ”Kyrkosången”, Musiken i Sverige II, Stockholm, s. 123–141.

Bohlin, Folke, 1995, ”Gregorianik i Sverige genom tiderna”, Svenskt Gudstjänstliv 70, s. 33–47.

Bohlin, Folke, 2002, ”Die reformatorische Singbewegung im Ostseeraum”, Das geistliche Lied im Ostseeraum, Ochs, Ekkehard, Walter Werbeck och Lutz Winkler (red.), Frankfurt am Main, s. 49–52.

Bohlin, Folke (red.), 2004a, Om Tobias Norlind: en pionjär inom musikforskningen, Lund.

Bohlin, Folke, 2004b, ”Tobias Norlind: en kort biografi”, i Bohlin 2004a, s. 7–12.

Bohlin, Folke, 2004c, ”Norlind och Woodward om Piae Cantiones”, i Bohlin 2004a, s. 23–27.

Bohlin, Folke, 2004d, ”Tidig mässång på svenska i Västerås stift”, Svenskt Gudstjänstliv 79, s. 95–104.

Bohlin, Folke, 2005, ”Bibeln i kyrkosång och konstmusik under 1700- och 1800-talen”, Den gamla översättningen: Karl XII:s bibel och dess receptionshistoria: föredrag vid en konferens i Lund den 21–25 februari 2003 anordnad av Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, Tord Larsson och Birger Olsson (red.), Stockholm, s. 249–261.

Bohlin, Folke, 2014, Upptakter i den svenska vokalmusikens historia, Göteborg.

Bohlin, Folke, 2017, ”Otfried Czaika: Then swenska psalmeboken 1582” [recension], Kyrkohistorisk Årsskrift 117 (under utgivning).

Bolinder, Sören, 1995, ”Gregorianiken i mässan”, Svenskt Gudstjänstliv 70, s. 49–76.

Braun, Werner, 1960, Die mitteldeutsche Choralpassion im achtzehnten Jahrhundert, Berlin.

Brilioth, Yngve, 1941, Den senare medeltiden, 1274–1521 (=Svenska kyrkans historia, bd 2), Stockholm.

Brilioth, Yngve, 1951, Nattvarden i evangeliskt gudstjänstliv, 2:a uppl., Stockholm.

Brohed, Ingmar (red.), 1990, Reformationens konsolidering i de nordiska länderna 1540–1610, Oslo.

Bugenhagen, Beate, 2015, ”Hamburg – Stralsund – Visby: Der Stralsunder Nikolaiorganist Bernhard Petersen († 1629) als Schreiber der Visbyer Orgeltabulatur“, ACTA ORGANOLOGICA 34, s. 349–356.

Bunners, Christian, 1966, Kirchenmusik und Seelenmusik. Studien zu Frömmlichkeit und Musik im Luthertum des 17. Jahrhunderts, Göttingen.

Burger, Erich, 1933, ”Deutsche Kirchenmelodien in Schweden. Ein Beitrag zur Geschichte der schwedischen Reformation”, Kyrkohistorisk Årsskrift 32 (= diss., München 1929), s. 105–271.

Burman, Eric, 1727, De triade harmonica, Uppsala.

Burman, Eskil, 1976, ”Om koralspel på 1700-talet”, Svensk kyrkomusik, s. 8.

Bächtold, Hans Ulrich och Naumann, Hans-Peter (red.), 2002, Olavus Petri und die Reformation in Schweden: Schriften aus den Jahren 1528–1531, Zug.

Carlsson, Gottfrid, 1915, ”Vår förste evangeliske ärkebiskops Wittenbergsstudier”, Kyrkohistorisk årsskrift 15, s. 41–49.

Claesson, Urban, 2015, Kris och kristnande. Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid Stora Kopparberget 1689–1713. Pietism, program och praktik, Göteborg. Cleve, Fredic, 1999, ”Förändringar i tolkningen av reformationen avspeglade i en finländsk psalm”, Norden och Europa: Språk, kultur och identitet, Krister Ståhlberg (red.), Köpenhamn, s. 59–74. Consett, Matthew, 1789, A Tour through Sweden, Swedish Lapland, Finland and Denmark, in a Series of Letters, London.

Czaika, Otfried, 2002, David Chytræus und die Universität Rostock in ihren Beziehungen zum schwedischen Reich, (diss.), Helsingfors.

Czaika, Otfried, 2013, Sveno Jacobi: boksamlaren, biskopen, teologen: en bok- och kyrkohistorisk studie, Stockholm.

Czaika, Otfried (red.), 2016, Then swenska psalmeboken 1582: Utgåva med inledande kommentarer, Skara.

Czaika, Otfried, 2017, ”Then Swenska Psalmboken 1582. Avsnitt 2, Det andra exemplaret”, Biblis 77, s. 61–66.

Dahlström, Fabian, 2013, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca.1850, Åbo, http://www.doria.fi/handle/10024/78703

Davidsson, Åke, 1957, Studier i svenskt musiktryck före år 1750, Uppsala.

Davidsson, Åke, 1976, ”’En hoop Discantzböcker i godt förhwar’ något om Strängnäsgymnasiets musiksamling under 1600-talet”, Från Biskop Rogge till Roggebiblioteket. Strängnäs gymnasiums 350–årsjubilum, s. 48–62.

Dencker, Nils, 1938, ”De karolinska koralernas användning till skillingtrycksvisor på 1700-talet”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 131–156.

Dirksen, Pieter, 1998, ”Visbyer Orgeltabulatur”, Die Musik in Geschichte und Gegenwart. Sachteil, Bd. 9, Ludwig Finscher (red.), Kassel etc., s. 1732.

Dillmar, Anders, 2001, ”Dödshugget mot vår nationella tonkonst”: Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning, (diss.), Lund.

Dillmar, Anders, 2007, ”Luther och Hæffners koralarbete”, Svenskt Gudstjänstliv 82, s. 157–187.

Dillmar, Anders, 2015a, Harald Göranssons studietid & verksamhet som kyrkomusiker: kyrkomusikens förändring i Sverige under 1900-talets andra hälft, Skellefteå.

Dillmar, Anders, 2015b, Harald Göransson som musikpedagog & folkbildare: kyrkomusikens förändring i Sverige under 1900-talets andra hälft, Skellefteå.

Dillmar, Anders, 2015c, Harald Göransson & gudstjänstmusikens omvandling: kyrkomusikens förändring i Sverige under 1900-talets andra hälft, Skellefteå.

Dillmar, Anders, 2015d, Harald Göransson & psalmsångens förnyelse: kyrkomusikens förändring i Sverige under 1900-talets andra hälft, Skellefteå.

Dunnahoe, Sean, 2017, English and German influences in the production of music-liturgical manuscripts in Sweden up to the thirteenth century, (diss.), opubl. avh., University of London, Royal Holloway.

Eckerdal, Lars, 2007, ”Kommunionsång i Svenska kyrkan”, Svenskt Gudstjänstliv 82, s. 87–88.

Eckerdal, Lars, 2011, Den signade dag, En sång – tre studier (=Bibliotheca theologiae practicae 90), Skellefteå.

Eckerdal, Lars, 2013, När fikonträdet skjuter blad: Några sånger under tiden (=Bibliotheca Theologiae Practicae 92), Skellefteå.

Eckerdal, Maria, 2016, En katolsk liturgi för en katolsk kyrka: Yngve Brilioths liturgiska reformsträvanden 1914–1942 (=Bibliotheca Theologiae Practicae 98), Skellefteå.

Ederth, Jarri, 2005, Ett bland de största och vackraste i riket: Olof Schwans orgel i Norrköpings stadskyrka S:t Olai 1771–1870, CD–uppsats, Uppsala universitet.

Edholm, Dag, 1996, ”En af de största och förnämsta i riket: om orgelbygget i Stockholms Storkyrka 1791–96”, Stockholmsutsikter, Samfundet Sankt Eriks årsbok 1996, Björn Hallerdt (red.), Stockholm, s. 64–82; även i Orgelforum 1998:3, s. 9–32.

Edholm, Dag, 1985, Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk, Stockholm.

Edholm, Dag, 1997, Stockholm orgelstaden: historia och nutid. Stockholm.

Edholm, Dag, 1998, Schwanorgeln i Ängsö kyrka, Västerås; även i Orgelforum 1998:4, s. 36–49.

Edwall, Pehr (red.), 1943a, Liber cantus Upsaliensis (1620), faksimil med inledning av (=Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie 2), Lund.

Edwall, Pehr (red.), 1943b, Liber cantus Wexionensis (1623), faksimil med inledning av (=Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie 3), Lund.

Edwall, Pehr, 1960, Tidegärden i den svenska kyrkan under 1500- och 1600-talen, opubl. lic. avh., Uppsala.

Edwall, Pehr, 1963, ”Böndagarna under 1500- och 1600-talet i Sverige”, Svenskt Gudstjänstliv 38, s. 18–22.

Edwall, Pehr, 1991, ”Knut Peters och den svenska tidegärden”, Svenskt Gudstjänstliv 66, s. 19–21.

Ekenberg, Anders, 1999, ”Ordet och tonerna: några gregorianska stickprov”, Bibeltolkning och bibelbruk i Västerlandets kulturella historia, Tryggve Kronholm och Anders Piltz (red.), Stockholm, s. 55–67.

Ekström, Christina, 2007, ”Gör dig en sång uti mitt bröst”: Musikalisk gestaltning i ljuset av herrnhutisk tradition, (diss.), Göteborg.

Epstein, Peter, 1930, ”Ein unbekanntes Passionsoratorium von Christian Flor (1667)”, Bach-Jahrbuch 27, s. 56–99.

Erici, Einar och Unnerbäck, Axel, 1998, Orgelinventarium: bevarade klassiska kyrkorglar i Sverige, Stockholm.

Eriksson, Erik, 1975–76, ”Några nyfunna äldre svenska tryck som bl a justerar den svenska psalmbokshistorien”, Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen 62–63, s. 81–91.

Forsberg, Jan, 2015, Speldonet: Cahmanorglar 1674–1737: en tongivande byggnadskonst, Växjö.

Fransén, Natanael (red.), 1927, Ärkebiskop Laurentius Petri d.ä.:s gudstjänstordning (=Liturgica Suecana A:2), Stockholm.

Fransén, Natanael (red.), 1929, Melodierna till 1695 års psalmbok: den s.k. gamla psalmboken Häfte 1–2, (Liturgica Suecana B:1), Stockholm.

Fransén, Natanael (red.), 1930a, Henricus Thomae-boken, handskriftsbeskrivning, Helsingfors.

Fransén, Natanael (red.), 1930b, Laurentius Petri d.ä:s avhandling om skiljetecknen och lektionstonerna (=Liturgica Suecana A:3), Stockholm.

Fransén, Natanael, 1936, ”Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling”, Kyrkohistorisk Årsskrift 35:147.

Fransén, Natanael (red.), 1940, Koralbok till Then Swenska Ubsala Psalmboken 1645 (Liturgica Suecana B:III:2), Stockholm.

Fransén, Natanael, 1941, Reformationen och Luther: med särskild hänsyn till den liturgiska utvecklingen, Stockholm.

Fredriksson, Niclas och Unnerbäck, Axel, 2000, The old organ in the Morlanda church, Sweden, (=GOArt publications 4), Göteborg.

Fredriksson, Niclas, 2001, ”Fasadarkitektur och gesällvandringar: Johan Niclas Cahman och Östersjöregionens orgelbyggeri. Del 1. Svenska och nordtyska prospekttyper. Del 2. Gesäller – möjliga förbindelselänkar mellan svenskt och utländskt 1700-talsorgelbyggeri”, Orgelforum 23:4, s. 146–157.

Fredriksson, Niclas, 2007, The Medåker organ in the Nordic Museum, Sweden, (=GOArt publications 15), Göteborg.

Frisk, Anna, Jullander, Sverker, och McCrea, Andrew (red.), 2003, The Nordic-Baltic organ book: history and culture (=GOArt publications 11), Göteborg.

Geringius, Israel, 1793, Tankar om kyrkosång, jämnte tillämpning häraf til den nya Upsala profpsalmboken, Nyköping.

Glahn, Henrik, 1954, Melodistudier til den lutherske salmesangs historie fra 1524 til ca.1600, Köpenhamn.

Grell, Ole Peter (red.), 1995, The Scandinavian Reformation: from evangelical movement to institutionalisation of reform, Cambridge.

Gudmundsson, David, 2014, Konfessionell krigsmakt: predikan och bön i den svenska armén 1611–1721, Malmö.

Göransson, Harald, 1992, Koralpsalmboken 1697: studier i svensk koralhistoria, (diss.), Hedemora.

Göransson, Harald, 1994, ”Kyrkans musik,”, i Musiken i Sverige I, Stockholm, s. 231–272.

Göransson, Harald, 1996, ”Nytt ljus över 1700-talets svenska koralutveckling”, Kyrkomusikernas tidning 14, s. 288–272.

Göransson, Harald, 1997, Koral och andlig visa i Sverige, Stockholm 1997.

Göransson, Harald, 1999a ”Det gåtfulla 1700-talet: Studier kring upplysningstidens svenska koralrevolution”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 81, s. 11–30.

Göransson, Harald, 1999b, ”Musiken under reformationstiden”, Sveriges kyrkohistoria 3, Reformationstid, Stockholm, s. 260–270.

Göransson, Harald, Bohlin, Folke, Vogel, Harald, et. al., 2001–02, ”Hur var det med orgel och församlingssång på 1600-talet – och följdes traditionen, när Örgryte-orgeln invigdes?” [Inlägg i diskussion om orgel och församlingssång på 1600-talet], Kyrkomusikernas tidning 66:10, s. 17, 67:1, s. 8-11, 67:2, s. 9, 67: 11, s. 12., 68:5, s. 10-11.

Göransson, Harald (red.), 2004, Tjugotvå psalmer och andliga visor genom fem sekler, Stockholm.

Göransson, Sven, 1950, Ortodoxi och synkretism i Sverige 1647–1660, (diss.), Uppsala.

Göransson, Sven, 1952, Den synkretistiska striden i Sverige 1660–1664, Uppsala.

Haapalainen, Toimi I., 1972, Några bidrag till proveniensbestämningen av 1600-talets koraler, Åbo.

Haapalainen, Toimi I., 1976, Die Choralhandschrift von Kangasala aus dem Jahre 1624. Die Melodien und ihre Herkunft, (diss.), Åbo.

Haapalainen, Toimi I., 1980, ”Koralsamlingarna 1697 och 1702 – en jämförelse”, Meddelanden från stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut 56, Åbo.

Hæger, Ellika, 1952,”Anteckningar om Ferdinand Zellbell d.y. och hans vokalmusik", Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 60–83.

Hagberg, Johnny (red.), 2008, Jesper Swedberg: en antologi, Skara.

Hagberg, Johnny (red.), 2014, Haquin Spegel: en antologi, Skara.

Hansson, Karl-Johan, 1967, Koralpsalmboken 1697: en undersökning av dess tillkomst och musikaliska innehåll, Åbo.

Hansson, Karl-John, 1972, Psaltarhandskrifterna av Andreas Palmchrons och Gabriel Klingh. En hymnologisk undersökning av två 1600-talsdokument, (licentiatavhandling) Åbo.

Hansson, Karl-Johan, 1982, ”Andreas Palmchrons psaltarparafraser från mitten av 1600-talet”, Svenskt Gudstjänstliv 56, s. 44–45.

Hansson, Karl-Johan, 1992, Palmchrons sångpsaltare, en svensk 1600-talshandskrift, dess ursprung, innehåll och plats i spänningsfältet mellan reformert och luthersk tradition, (diss.), Åbo.

Havsteen, Sven Rune, 2003, ”Aspects of Musical Thought in the Lutheran Theological Tradition”, The Arts and the Cultural Heritage of Martin Luther, special issue of Transfiguration, Nordic Journal for Christianity and the Arts, s. 151– 169.

Havsteen, Sven Rune, 2004, Musikanskuelsen i det 17. århundredes lutherske tradition, (diss.), Köpenhamn.

Havsteen, Sven Rune, 2012, ”Lutheran theology and artistic media: responses to the theological discourse on the visual arts”, Lutheran churches in early modern Europe, Andrew Spicer (red.), Farnham, s. 221–240.

Havsteen, Sven Rune, 2017, ”Musikken”, Reformationen i dansk kirke og kultur, Vol.1, 1517–1700, Niels Henrik Gregersen och Carsten Bach-Nielsen (red.), Odense, s. 393–402.

Hedell, Kia, 2001, Musiklivet vid de svenska Vasahoven med fokus på Erik XIV:s hov (1560–68), (diss.), Uppsala.

Hedell, Kia, 2010, ”Missa super im Mayen: The Oldest Manuscript in the Düben Collection”, The Dissemination of Music in Seventeenth-century Europe: Celebrating the Düben Collection, Erik Kjellberg (red.), Bern, s. 33−48.

Hedström, Elisabeth, 2004, Att katalogisera kyrkomusik: en studie av Dübensamlingen och Statens musikbibliotek, Magisteruppsats i biblioteks– och informationsvetenskap, Borås.

Helenius-Öberg, Eva, 2001, Den gamla orgeln i Morlanda kyrka: ett stycke europeisk orgelhistoria, (=GOArt publications 6), Göteborg.

Helander, Sven, 2005, ”The Liturgical Profile of the Parish Church of Medieval Sweden”, The Liturgy of the Medieval Church, 2nd ed., Thomas J. Heffernan och E. Ann Matter (red.), Kalamazoo, Mich., s. 145–186.

Hellerström, A. O. T., 1932, Liturgik, Stockholm.

Hellerström, A. O. T., 1954, Kyrkans traditionella sång, Stockholm.

Hellström, Jan-Arvid och Selander, Sven-Åke, 1982, Hymnologi – en forskning med framtid?, Lund.

Hellström, Olle, 1942, ”Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593”, Kyrkohistorisk Årsskrift 42, s. 56–123.

Herresthal, Harald, 1997, ”Den nationella psalmsången”, Musik i Norden, Greger Andersson (red.), Stockholm, s. 71–90.

Holte, Ragnar, 1991, ”Arthur Adell och gudstjänstlivets förnyelse”, Svenskt Gudstjänstliv 66, s. 23–31.

Holte, Ragnar, 1995, ”Musiken i tidegärden”, Svenskt Gudstjänstliv 70, s. 77–107.

Holte, Ragnar, 2004a, ”Bröderna Petri, Gustav Vasa och gudstjänstreformen”, Svenskt Gudstjänstliv 79, s. 11–37.

Holte, Ragnar, 2004b, ”Laurentius Petri och gudstjänstsången”, Svenskt Gudstjänstliv 79, s. 64–94.

Holte, Ragnar, 2011, ”Folke Bohlin och Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie”, Melos och Logos: Festskrift till Folke Bohlin, Mattias Lundberg och Sven-Åke Selander (red.), Skellefteå, s. 153–159.

Holmquist, Hjalmar, 1914, Paul Gerhardt: hans tid, hans lif, hans diktning (=Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter 19), Uppsala.

Holmquist, Hjalmar, 1933a, Reformationstidevarvet, 1521–1611. 1, Den katolska svenska kyrkoprovinsens omgestaltning till en egenartad svensk evangelisk kyrka, 1521–1572 (=Svenska kyrkans historia 2), Stockholm.

Holmquist, Hjalmar, 1933b, Reformationstidevarvet, 1521–1611. 2, Den svenska reformationskyrkans fortbildning till ortodox luthersk bekännelse och folkkyrka, 1572–1611 (=Svenska kyrkans historia 3), Stockholm.

Holmquist, Hjalmar, 1938, Svenska kyrkan under Gustav II Adolf, 1611–1632 (=Svenska kyrkans historia 4), Stockholm.

Holmquist, Hjalmar, 1966, Från reformationstiden till frihetstiden, Stockholm.

Hope, Nicholas, 1995, German and Scandinavian Protestantism 1700 to 1918, Oxford.

Hägglund, Bengt, 1994, ”Meditationen och fromhetens praxis i stormaktstidens lutherdom”, Svensk spiritualitet: tio studier av förhållandet tro – kyrka – praxis, Tro & Tanke, Alf Härdelin (red.), Uppsala.

Hülphers, Abraham, 1773 [1969], Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige, [Faksimilutgåva] Stockholm.

Högmarck, Lars, 1736, Psalmopoeographia. En vtförlig beskrifning öfwer them, som hafwa 1. samansatt, 2. öfwersatt och 3. förbettrat psalmarna, vti then, på kongl. maj:ts allernådigsta befallning, åhr 1695, Stockholm.

Ihalainen, Pasi, 2005, Protestant nations redefined: changing perceptions of national identity in the rhetoric of the English, Dutch and Swedish public churches, 1685–1772, Leiden.

Ingebrand, Sven, 1964, Olavus Petris reformatoriska åskådning, (diss.), Uppsala.

Ingebrand, Sven, 1995, ”Några gudeliga visor: våra första reformationspsalmer”, Kyrkohistorisk årsskrift 95, s. 9–38.

Ingebrand, Sven (red.), 1998, Swenske songer 1536: vår första bevarade evangeliska psalmbok, Uppsala.

Ivarsdotter-Johnsson, Anna, 1993, ”Johann Helmich Roman och hans tid”, Musiken i Sverige II, Stockholm, s. 23–60.

Jacobsson, Jacob, 1958, Mässans budskap: En studie i de fasta sångpartierna i svenska mässan under reformationstiden, (diss.), Lund.

Jacobsson, Jacob, 1959. ”Guds rena lamm oskyldig”: Till frågan om psalm och koral i den svenska reformationskyrkan”, Psalm och sång: Studier tillägnade Emil Liedgren. Malmö.

Jarlert, Anders, 2017, ”Orthodoxy and pietism: Sweden’s separate path, 1648–1750”, The Luther effect: Protestantism – 500 years in the world, Anne-Katrin Ziesak, Ewa Gossart och Philipp Steinkamp (red.), München, s. 86–97.

Jersild, Margareta, 1968, Skillingtryck: studier i svensk folklig vissång före 1800, (diss.), Stockholm.

Johansson, Jan, 2005, ”Georg Stubendorff”, Levande musikarv, http://www.levandemusikarv.se/tonsattare/stubendorff–georg/

Johansson, Jan, 2006, ”Georg Stubendorff, organist i S:t Jakob. En musiker i stormaktstidens Stockholm och hans concerto O Jesu dulcissime”, C-uppsats i musikvetenskap, Uppsala universitet.

Johansson, Karl Herbert, 1938, Kyrkobruk och gudstjänstliv under 1700-talet, Stockholm.

Jonsson, Leif (huvudred.), 1992–1994, Musiken i Sverige I–IV, Stockholm.

Jullander, Sverker, 1992, ”Gregoriansk sång i svensk gudstjänst. Historiska och aktuella perspektiv”, Svenskt Gudstjänstliv 87, s. 57–84.

Kallstenius, Georg Gottfrid, 1923, ”Musiken vid allmänna läroverket i Västerås före 1850”, Camenae arosienses. Festskrift vid det svenska gymnasiets trehundraårsjubileum, Västerås, s. 183–208.

Karle, Gunhild, 2002, ”Kapellmästaren och organisten Ferdinand Zellbell d.y.”, Kungl. Hovmusiken i Stockholm och dess utövare 1697−1771, Uppsala, s. 277−294.

Karlne, Kerstin, 1967, ”Psalmer öfwer några Söndags Evangelier”, Kyrkohistorisk årsskrift 67:119.

Kick, Remi, 1997, Tel un navire sur la mer dechainée: La communauté chrétienne dans 1'ceuvre de Laurentius Petri, archevéque d’Uppsala (1531–1573), Lund.

Kite-Powell, Jeffery T, 1979, The Visby (Petri) Organ Tablature. Investigation and Critical Edition, Wilhelmshaven; Heinrichshofen.

Kjellberg, Erik, 1979, Kungliga musiker i Sverige under stormaktstiden: studier kring deras organisation, verksam heter och status ca 1620–ca 1720, (diss.), Uppsala.

Kjellberg, Erik, 1989, ”Organisten och den besvärlige prelaten, En musikstrid på Ösel under 1600-talet”, Ord om Ton, Holger Larsen och Stig Norrman (red.), Stockholm, s.119–132.

Kjellberg, Erik (red.), 1993, S:t Jacobs kyrka i musikhistorien 1993–1643: 350 år i backspegeln, Uppsala.

Kjellberg, Erik, 1994, ”Vasahovens musik: Vasadynastins renässanskultur”, Musiken i Sverige, Stockholm, s. 191−220.

Kjellberg, Erik, 2002, ”Andlig sång och musik”, Sveriges kyrkohistoria 4, Stockholm, s. 280–289.

Kjellberg, Erik (red.), 2010, The Dissemination of Music in Seventeenth-century Europe: Celebrating the Düben Collection, Bern.

Kjöllerström, Sven, 1938, ”Böndagarna under reformationstidevarvet”, Svensk teologisk kvartalsskrift 14, s. 24–43.

Kjöllerström, Sven, 1940, Svenska förarbeten till kyrkoordningen av år 1571, Stockholm.

Kjöllerström, Sven, 1959, ”Församlingssången i Sverige under reformationstidevarvet”, Psalm och sång: studier tillägnade Emil Liedgren, Lund, s. 39-54.

Kjöllerström, Sven, 1969, ”Sång till skiftes”, Svensk teologisk kvartalsskrift 45, s. 209–19.

Kjöllerström, Sven (red.) 1971, Den svenska kyrkoordningen 1571 jämte studier kring tillkomst, innehåll och användning, Lund.

Kroon, Sigurd, 1953, Ordinarium missae: Studier kring melodierna till Kyrie, Gloria, Sanctus och Agnus Dei t o m 1697 års koralpsalmbok, (=Lunds universitets årsbok 49:6), Lund.

Krummacher, Friedhelm, 1971, ”Parodie Umtextierung und Bearbeitung in der Kirchenmusik vor Bach”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 53, s. 23–48.

Krummacher, Friedhelm, 1978, Die Choralbearbeitung in der protestantischen Figuralmusik zwischen Praetorius und Bach, Kassel.

Krummacher, Friedhelm, 1979, ”Die Geistliche Aria in Norddetschland und Skandinavien; ein gattungsgeschichtlicher Versuch”, Weltliches und Geistliches Lied des Barock. Studien zur Liedkultur in Deutschland und Skandinavien, Dieter Lohmeier (red.), Amsterdam, s. 229–264.

Krummacher, Friedhelm, 1996, Die Überlieferung der Choralbearbeitungen in der frühen evangelischen Kantate: Untersuchungen zum Handschriftenrepertoire evangelischer Figuralmusik im späten 17. und beginnenden 18. Jahrhundert, (diss.), Berlin.

Kyhlberg, Bengt, 1945, ”Orgelbyggarefamiljen Cahman, Hülphers och orgeln i Trefaldighetskyrkan i Kristianstad”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 27, s. 61–75.

Kyhlberg, Bengt, 1953, Det stora orgelbygget i Uppsala domkyrka 1664–1698, Uppsala.

Kyhlberg, Bengt, 1961, ”Vem var orgelbyggaren Frantz Boll? Några biografiska notiser om en svensk 1600-talsmästare”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 43, s. 209–214.

Lagerholm, Nils, 1965, Den svenska stormaktstidens högadliga begravningsskick 1650–1700, (=Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar. Antikvariska serien 16), Stockholm.

Lagercrantz, Ingeborg, 1948a, Roslagskullahandskriften – ett åboensiskt koralboksförslag, Åbo.

Lagercrantz, Ingeborg, 1948b, Lutherska kyrkovisor i finländska musikhandskrifter från 1500- och 1600-talen I:I, (diss.), Helsingfors.

Lagercrantz, Ingeborg, 1948c, ”Några notiser om 1600-talsorgeln i Tuna kyrka”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 108–113.

Lagercrantz, Ingeborg, 1949, ”Åbo domkyrkas orgelkoralbok”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 137–154.

Lagercrantz, Ingeborg, 1952, Lutherska kyrkovisor i finländska musikhandskrifter från 1500- och 1600-talen I:II, Helsingfors.

Laine, Tuija (red.), 2012, Luther, reformaatio ja kirja, Helsingfors.

Lampa, Sven, 1906, ”Om versarterna i Olaus Petris psalmbok”, Kult och konst, s. 161–173.

Lehtonen, Tuomas och Kaljundi, Linda (red.), 2016, Re-forming texts, music, and church art in the Early Modern North, Amsterdam.

Levande musikarv, databas till svensk musikhistoria, med tonsättarbiografier och notutgåvor, Kungliga Musikaliska akademien (ansvarig utg.), http://www.levandemusikarv.se/

Liedgren, Emil, 1921, Den svenska psalmboken: En historisk överblick, Stockholm.

Liedgren, Emil, 1926, Svensk psalm och andlig visa: Olaus Petri-föreläsningar i Uppsala mars 1924, Stockholm.

Lindberg, Gustaf, 1937, Kyrkans heliga år. En historisk-principiell undersökning med särskild hänsyn till det svenska kyrkoåret, Stockholm.

Lindgren, Torild, 1958, ”Några synpunkter på disposition och verkuppställning i Cahmanskolans orglar”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 40, s. 156–190.

Lindgärde, Valborg, 1996, Jesu Christi Pijnos Historia rijmwijs betrachtad: svenska passionsdikter under 1600- och 1700-talet, (diss.), Lund.

Lindmark, Daniel, 2001, ”Literature for Swedish Lutherans in Colonial America, 1696–1730”, Education and Ethnicity (Paedagogica Historica: International Journal of the History of Education, Suppl. Series VII), Geoffrey Sherington och Craig Campbell (red.), Gent, s. 35–54.

Lindquist, David, 1939, Studier i den svenska andaktslitteraturen under stormaktstidevarvet: med särskild hänsyn till bön-, tröste- och nattvardsböcker, (diss.), Uppsala.

Lindquist, David, 1942, ”Bidrag till 1650-talets psalmhistoria”, Svenskt Gudstjänstliv 17, s. 73–76.

Lindquist, David, 1944, Hovförsamlingens liturgiska tradition 1614–1693, Lund.

Lindquist, David, 1945, Första-mässan i Stockholm: En liturgihistorisk studie, Stockholm.

Lindqvist, David, 1947a, Nattvarden i svenskt kultliv, En liturgihistorisk studie, Lund.

Lindqvist, David, 1947b, ”Biskopsvigning och kyrkoherdeinstallation”, Svenskt Gudstjänstliv 22, s. 45–50.

Lindquist, David, 1951, Stockholms liturgiska tradition: Högmässa och bigudstjänster, Stockholm 1951.

Lindquist, David, 1944, ”Handboksförslaget av år 1800”, Kyrkohistorisk årsskrift 44:218.

Lindquist, David, 1956, ”Uniformitetsproblemet i Stockholms tyska församling”, Kyrkohistorisk årsskrift 56:101.

Lindquist, David, 1964, ”Tredjedagen i de stora högtiderna”, Kyrkohistorisk årsskrift 64:108.

Lundberg, Mattias, 2007a, ”Canon and Cantus Firmus for the Edification of the Laity in Early Lutheran Music”, Canons and Canonic Techniques, 14th-16th centuries: Theory, Practice, and Reception History, Bonnie Blackburn och Katelijne Schiltz (red.), Leuven, s. 221–233. Lundberg, Mattias, 2007b, ”Forskningsförhållandena vid de svenska universiteten kring mitten av sjuttonhundratalet: en undersökning med tre musikavhandlingar ur Fryklunds samlingar som exempel”, Dokumenterat: Bulletin från Statens musikbibliotek XXXIX, s. 31–51.

Lundberg, Mattias, 2011a, ”Om melodifamiljers förändring över långa tidsperioder: En etymomelisk undersökning av den medeltida skolsången ’Scribere proposui’”, Melos och Logos: Festskrift till Folke Bohlin, Mattias Lundberg och Sven-Åke Selander (red.), Skellefteå, s. 259–269.

Lundberg, Mattias, 2011b, ”The Proper of the Mass in Sixteenth- and Early Seventeenth-Century Lutheran Liturgies and its Relationships with Other Types of De Tempore Cycles”, Heinrich Isaac and Polyphony for the Proper of the Mass in the Late Middle Ages and Renaissance, Stefan Gasch och David Burn (red.), Turnhout, s. 393–406.

Lundberg, Mattias och Selander, Sven-Åke (red.), 2011c, Melos och Logos: Festskrift till Folke Bohlin, Skellefteå.

Lundberg, Mattias, 2012a, ”The Swedish Working Group of RISM in Relation to National and Regional Projects in Archival Research and Music Bibliography: Where to Go from Here?”, Music Documentation in Libraries, Scholarship and Practice, Klaus Keil och Jennifer Ward (red.), Frankfurt.

Lundberg, Mattias, 2012b, Anonymous Choral Music from the Diocese of Västerås (c. 1600): Critical Edition, Stockholm.

Lundberg, Mattias, 2012c, ”Hymnologi i Sverige: Återblickar och framtidsvisioner”, Hymnologi: Nordisk tidskrift 41, s. 79–82.

Lundberg, Mattias, 2012d, ”Motetter till mässan i Västerås domkyrka och skola kring sekelskiftet 1600: Liturgihistoriska implikationer”, Svenskt Gudstjänstliv 87, s. 27–56.

Lundberg, Mattias, 2013, ”Vad hålls "pro cynosura et regula" i förslaget till Kyrkohandbok för Svenska Kyrkan? Förslagets Serie A i liturgi- och musikvetenskapligt hänseende”, Hymnologi: Nordisk tidskrift, s. 20–43.

Lundberg, Mattias, 2016, ”Bartholomeus Kellner”, Levande musikarv, http://www.levandemusikarv.se/tonsattare/kellner–bartholomeus

Lundberg, Mattias, 2017a, ”Prefationstonen tonus solemnis som melodiskt sammanhållande element i den svenska reformationstidens mässa”, Svenskt Gudstjänstliv 92, s. 67–94.

Lundberg, Mattias, 2017b, ”Liturgical Singing in the Lutheran Mass in Early Modern Sweden and its Implications for Clerical Ritual Performance and Lay Literacy”, Yale Journal of Music and Religion, Yale University 3:1, s. 61–76.

Lundberg, Mattias, 2017c, ”Bortglömda musikhandskrifter funna”, Tidig musik 2017:2, s. 15–17.

Lundberg, Mattias, 2017d, Martin Luthers egna toner och ord: Källtexter rörande musiken i Wittenbergreformationen i översättning med kommentar och analys, Skellefteå.

Lundberg, Mattias, 2018, ”Korporative Identitäten in nichtliturgischen Schulgesängen während der Reformationszeit in Schweden: Einige repertoire- und institutionshistorische Beobachtungen”, Reformatio Baltica: Kulturwirkungen der Reformation in den Metropolen des Ostseeraums, Berlin (under utgivning).

Lundberg, Mattias och Sjökvist, Peter, 2010, ”Andreas Orostander’s Compendium musicum: a Swedish music primer from the late seventeenth century, edited and translated, with introduction and commentary”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 92, s. 51–112.

Lundblad, Jonas, 2014, ”Miikka E. Anttila: Luther’s Theology of Music Spiritual Beauty and Pleasure” [recension], Svenskt Gudstjänstliv 89, s. 179–184.

Lundblad, Jonas, 2015, ”Johann Bahr”, Levande musikarv, http://www.levandemusikarv.se/tonsattare/bahr–johan/

Lundblad, Jonas, 2016a, ”Henrik Tobin: Ett gemensamt kosmos. Perspektiv på musik, liturgi och teologi” [recension], Svenskt Gudstjänstliv 91, s. 255–258.

Lundblad, Jonas, 2016b, ”Baltzar Knölcke”, Levande musikarv, http://www.levandemusikarv.se/tonsattare/knolcke–baltzar/

Lundgren, Bo, 1946, ”En okänd Matteuspassion från mitten av 1600-talet”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 28, s. 72–84.

Lundgren, Bo, 1990, ”Stockholmsorganisten Ferdinand Zellbell den äldres praeludiesamling”. Festskrift Søren Sørensen. 1920–29 september 1990, Finn Egeland Hansen (red.), s. 45–51.

Lundström, Herman, 1914, ”Liturgisk ordning vid svenska biskopsvigningar under 1700-talet”, Kyrkohistorisk årsskrift 44:218.

Luttu, Gisela, 1968, ”Musikorganisation och musikutövning i Linköpings skola, kyrka och stad 1611–1724”, Opubl. studentuppsats, Uppsala universitet.

Lüdeke, J. A.A., 1791, De ecclesia teutonica et templo S:tæ Gertrudis Stockholmiensi, Uppsala.

Lyster, Jens, 1974–76, En liten psalmbok – en svensk 1600-talstradition, Köpenhamn.

Lyster, Jens, 2017, ”Salmer og andagtslitteratur 1517–1700”, Reformationen i dansk kirke og kultur Vol.1, 1517–1700, Niels Henrik Gregersen och Carsten Bach-Nielsen (red.), Odense, s. 269–306.

Malmgren, Arthur, 1965 (red.), Fyra svenska reformationsskrifter, tryckta i Stockholm 1562, Malmö.

Malmstedt, Göran, 1994, Helgdagsreduktionen: övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500–1800, (diss.), Göteborg.

Malmstedt, Göran, 2002, Bondetro och kyrkoro: religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige, Lund.

Malmstedt, Göran, 2007, ”Helgade lördagar: ett inslag i fromhetsliv under tidigmodern tid”, Historia: vänbok till Christer Winberg 5 juni 2007, Lennart Andersson Palm och Maria Sjöberg (red.), Göteborg, s. 153–160.

Martling, Carl Henric, 1992, Svensk liturgihistoria, Stockholm.

Martikainen, Juhani, 1997, Orglar i Finland från tiden 1600–1800: deras byggare, historia, konstruktion och stil, (diss.), Helsingfors.

Masaki, Naomichi, 2013, He alone is worthy! the vitality of the Lord's supper in Theodor Kliefoth and in the Swedish liturgy of the nineteenth century, Församlingsfakultetens skriftserie 12, Göteborg.

Milveden, Ingmar, 1972, Zu den liturgischen Hystorie in Schweden: Liturgie- und choralgeschichtliche Untersuchungen, (diss.), Uppsala.

Milveden, Ingmar, 1988, ”Ekebybornaboken – en nyupptäckt svensk koralkälla”, opublicerad MS, Lunds universitet.

Moberg, Carl-Allan, 1927, Über die schwedischen Sequenzen: Eine musikgeschichtliche Studie, (diss.), I–II, Uppsala.

Moberg, Carl-Allan, 1928, Om flerstämmig musik i Sverige under medeltiden, Uppsala.

Moberg, Carl-Allan, 1930a, ”Kyrkan och musikkulturen“, Religion och kultur, Sveriges religiösa reformförbunds tidskrift I, s. 214–226.

Moberg, Carl-Allan, 1930b, ”Olof Rudbeck d.ä. och musiken“, Rudbecks-studier, Festskrift vid Uppsala universitets minnesfest till högtidlighållande av 300-års-minnet av Olof Rudbeck d.ä:s födelse, s. 176–210.

Moberg, Carl-Allan, 1931, ”Den korala rytmikens förfall“, Teologisk Kvartalsskrift, s. 241–255.

Moberg, Carl-Allan, 1932a, Kyrkomusikens historia, 2 vol., Stockholm.

Moberg, Carl-Allan, 1932b, ”Der gregorianische Gesang in Schweden während der Reformationszeit”, Kirchenmusikalisches Jahrbuch 27, s. 84–109.

Moberg, Carl-Allan, 1933, ”Det svenska missalets inledningsantifoner”, Svenskt Gudstjänstliv 8, s. 129–133.

Moberg, Carl-Allan, 1934a, ”Sveriges, Norges och Danmarks kyrkomusik”, Nordisk kultur 25, s. 24–40.

Moberg, Carl-Allan, 1934b, ”En komposition av Harald Vallerius”, Linköpings biblioteks handlingar, ny serie, bd. 2:1, s. 1–13.

Moberg, Carl-Allan, 1936a, ”Michael Zethrin och svensk paroditeknik. Ett bidrag till den svenska monodins förhistoria”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 5–23.

Moberg, Carl-Allan, 1936b, ”Odestilen och Sverige”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 138–142.

Moberg, Carl-Allan, 1937, ”Sfärernas harmoni”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 113–164.

Moberg, Carl-Allan, 1938, ”Våra äldre koralers rytmiska gestaltning”, Svenskt Gudstjänstliv 13, s. 117–126.

Moberg, Carl-Allan, 1941, ”En svensk Johannespassion från stormaktstiden”, Uppsala universitetets årsskrift 1941:7, Uppsala.

Moberg, Carl-Allan, 1942, Från kyrko- och hovmusik till offentlig konsert. Studier i stormaktstidens svenska musikhistoria, Uppsala Universitets Årsskrift 1942:5, Uppsala.

Moberg, Carl-Allan, 1947a, Die liturgischen Hymnen in Schweden: Beiträge zur Liturgie– und Musikgeschichte des Mittelalters und der Reformationszeit, Köpenhamn.

Moberg, Carl-Allan, 1947b, ”Med pukor och trumpeter“, Det glada Sverige del 1, Stockholm, s. 557–595.

Moberg, Carl-Allan, 1949, Bachs passioner och Höga mässa: en stilöversikt jämte ett bidrag till Bachrenässansens historia i Sverige, Stockholm.

Moberg, Carl-Allan, 1950a, ”Bachrenässansen och vår tid”, 8:e allmänna svenska kyrkosångshögtiden i Lund. Möteshandbok, Lund, s. 1–4.

Moberg, Carl-Allan, 1950b, ”Schütz och Bach”, Svenskt Gudstjänstliv 25, s. 66–71.

Moberg, Carl-Allan, 1957, ”Drag i Östersjöområdets musikliv på Buxtehudes tid”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 15–88.

Moberg, Carl-Allan, 1958, ”Dietrich Buxtehude 1637–9/5 1707. Anförande vid minneskonserten d. 29. Sept. 57 i Statens historiska museum”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 9–14.

Moberg, Carl-Allan, 1962, ”Vincenzo Albrici und das Kirchenkonzert. Ein Entwurf“, Natalicia Musicologica Knud Jeppesen, Köpenhamn, s. 199–216.

Moberg, Carl-Allan, 1963, ”Vincenzo Albrici (1631–1696): eine biographische Skizze mit besonderer Berücksichtigung seiner schwedischen Zeit”, Festschrift Friedrich Blume, A.A. Abert och W. Pfannkuch (red.), Kassel, s. 235−246.

Moberg, Carl-Allan, 1973, Musikens historia i västerlandet intill 1600, Stockholm.

Moberg, Carl-Allan, Nilsson, Ann-Marie, 1991, Die liturgischen Hymnen in Schweden: Beiträge zur Liturgie- und Musikgeschichte des Mittelalters und der Reformationszeit, 2:2, Abbildungen ausgewählter Quellenhandschriften, Uppsala.


Morin, Gösta, 1933, ”Bidrag till kännedomen om 1700-talets svenska koralboksarbete”, Svenskt Gudstjänstliv 8, s. 115–125.

Morin, Gösta, 1944, ”Bidrag till 1700-talets svenska koralhistoria”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 26, s. 119–149.

Morin, Gösta, 1961, ”Ferdinand Zellbell d.ä.”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 43, s. 265–271.

Mäkinen, Timo, 1964, Die aus frühen böhmischen Quellen überlieferten Piae Cantiones-Melodien, (diss.) Helsingfors universitet.

Mäkinen, Timo, 1968, Piae cantiones: Sävelmien lähdetutkimuksia. Helsingfors.

Mäkinen, Timo (red.), 1972, Piae cantiones [efter 1582 års utgåva], tills. med Harald Andersén och Ole Torvalds, Helsingfors.

Möller, Håkan, 2014, Lyx och mode i stormaktstidens Sverige: Jesper Swedberg och kampen mot perukerna, Stockholm.

Mörner, C.-G. Stellan, 1946, ”Något om Johan Wikmanson, Erik Palmstedt och Olof Schwan samt det stora orgelbygget i Storkyrkan”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 28, s. 85–112.

Mörner, C.-G. Stellan, 1952, Johan Wikmanson und die Brüder Silverstolpe: einige Stockholmer Persönlichkeiten im Musikleben des Gustavianischen Zeitalters, (diss.), Stockholm.

Nelson, Karin, 2010, Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann’s Magnificat Settings, Göteborg.

Niblaeus, Erik, 2010, ”Learning to Write in Southern Sweden: Liturgical Fragments and the Creation of a Culture of the Book”, Teaching Writing, Learning to Write: Proceedings of the XVIth Colloquium of the Comité international de paléographie latine, P. R. Robinson (red.), London, s. 146–154.

Niklasson, Annika, 2007, Athmospheric Corrosion of Historic Lead Organ Pipes, (diss.), Göteborg.

Nilsson, Ann-Marie, 1990, ”Tidigare än då: Problem inom hymnforskningen, med utgångspunkt från Carl-Allan Mobergs ‘Die liturgischen Hymnen in Schweden’", Svensk Tidskrift för Musikforskning 72, s. 7–62.

Nilsson, Ann-Marie, 1991, On liturgical hymn melodies in Sweden during the Middle Ages, (diss.), Göteborg.

Nilsson, Ann-Marie, 1992a, ”The liturgical hymns in Sweden: an edition”, International Musicological Society. Study Group Cantus planus. Meeting 4: 1990 Pécs, László Dobszay (red.) Budapest, s. 485–502.

Nilsson, Ann-Marie, 1992b, ”Medeltidens kyrkosång”, Musiken i Sverige I, s. 65–137.

Nilsson, Ann-Marie, 1995, ”’Discubuit’: a service, a procession or both?: Some notes on the Discubuit Jesus in North European traditions”, Laborare fratres in unum, Janka Szendrei och David Hiley (red.), Hildesheim 1995, s. 241–249.

Nilsson, Ann-Marie, 1996, ”Some remarks on melodic influences in Swedish rhymed offices”, International Musicological Society. Study Group Cantus planus: Papers read at the 6th meeting, Eger, Hungary, 1993, vol. 2, László Dobszay (red.) Budapest, s. 635–651.

Nilsson, Ann-Marie, 2004, ”Plainchant in medieval Sweden: sources and catalogues”, Die Erschliessung der Quellen des mittelalterlichen liturgischen Gesangs, David Haley (red.), Wiesbaden s. 177–185.

Nilsson, Christina (red.), 2012, Orgelliv: sju sekel i Stockholms stifts kyrkor, Stockholm.

Nilsson, Nils-Henrik, 2006, ”The Lutheran Tradition in Scandinavia”, The Oxford History of Christian Worship, Geoffrey Wainwright och Karen B. Westerfield Tucker (red.), Oxford, s. 422–435.

Nilsson, Nils-Henrik, 2010, ”The collect in the Church of Sweden following the Reformation”, The collect in the churches of the Reformation, Bridget Nichols (red.), London, s. 28–49.

Nissen, Peter, 2011, ”Kirkemusikforskning i tiden: En undersøgelse af kirkemusikforskningen i Skandinavien”, Melos och Logos: Festskrift till Folke Bohlin, Mattias Lundberg och Sven-Åke Selander (red.), Skellefteå, s. 285–294.

Nisser, Per Olof, Selander, Inger och Bernskiöld, Hans (red.), 2014, Psalmernas väg: kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken. Bd 1, Psalmerna 1–204 av den ekumeniska psalmboksdelen, Visby.

Nisser, Per Olof, Selander, Inger och Bernskiöld, Hans (red.), 2017, Psalmernas väg: kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken. Bd 2, Visby.

Nodermann, Preben, 1911, Studier i svensk hymnologi, (diss.), Lund.

Nordenfelt-Åberg, Eva, 1982, Hinrich Philip Johnsen, Eva Nordenfelt-Åberg (biografi och verkförteckning), Hans Eppstein (kompositionerna), Stockholm.

Norlind, Tobias, 1907, ”Musiken i Västerås under 1600-talet”, Kult och Konst, s. 97–110.

Norlind, Tobias, 1908, ”Vor 1700 gedruckte Musikalien in den Schwedischen Bibliotheken”, Sammelbände der Internationalen Musik-Gesellschaft 9:2, s. 196–231.

Norlind, Tobias, 1909, Latinska skolsånger i Sverige och Finland, (diss.), Lunds universitets årsskrift. Första avdelningen, Teologi, juridik och humanistiska ämnen, 5:2, Lund.

Norlind, Tobias, 1937, ”Abraham Abrahamsson Hülphers och frihetstidens musikliv”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 16–64.

Norlind, Tobias, 1942, ”Familjen Düben”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 24, s. 5−46.

Norlind, Tobias, 1943, ”Musiken i S:t Jakobs kyrka och församling”, St Jacobs kyrka: minnesskrift utgiven på uppdrag av S:t Jacobs kyrkoråd, Uppsala, s. 99–128.

Norlind, Tobias, 1944a, ”Svensk musikodling under reformationstidevarvet”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 15−118.

Norlind, Tobias, 1944b, Från Tyska kyrkans glansdagar: bilder ur svenska musikens historia från Vasaregenterna till karolinska tidens slut 1, Reformationstidevarvet 1523–1600, Stockholm.

Norlind, Tobias, 1944c, Från Tyska kyrkans glansdagar: bilder ur svenska musikens historia från Vasaregenterna till karolinska tidens slut 2, Stormaktstidevarvets begynnelse 1600–1660, Stockholm.

Norlind, Tobias, 1945, Från Tyska kyrkans glansdagar: bilder ur svenska musikens historia från Vasaregenterna till karolinska tidens slut. 3, Stormaktstidens senare skede 1660–1720, Stockholm.

Norrback, Johan, 2002, A passable and good temperament: a new methodology for studying tuning and temperament in organ music, (diss.), Göteborg.

Olsson, Bernt, 2002, ”1695 års psalmbok”, Sveriges kyrkohistoria 4, Stockholm, s. 290–300.

Olsson, Birger, 1998, Olof Hedlund orgelbyggare: Levnad – Verksamhet – Orgelverkens öden, Göteborg.

Olsson, Kari, 1945, ”En svensk koralbok i handskrift från 1700-talet: Ett bidrag till frågan om koralspelet i svenska kyrkor under äldre tider”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 27, s. 150–167.

Ortgies, Ibo, 2003, ”Subsemitones in organs built between 1468 and 1721: an introduction and commentary with an annotated catalogue”, GOArt publications 2003:3, Göteborg, s. 11–74.

Ortgies, Ibo, 2004, Die Praxis der Orgelstimmung in Norddeutschland im 17. und 18. Jahrhundert und ihr Verhältnis zur zeitgenössischen Musikpraxis, (diss.), Göteborg.

Ortgies, Ibo, 2007, ”Buxtehude med nya ögon: forskning, uppförandepraxis och bibliografi”, Kyrkomusikernas tidning 2007:8, s. 16–19.

Ortgies, Ibo, 2008, ”Die Temperierung als Problem der Nutzung von Orgeln in der Basso continuo–Gruppe”, ”…con cembalo e l'organo …”. Das Cembalo als Generalbaßinstrument. Symposium im Rahmen der 29. Tage Alter Musik in Herne 2004, München, s. 169–184.

Ortgies, Ibo, 2009, ”Calcanten und Orgelzieherinnen”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 91, s. 215–217.

Ortgies, Ibo, 2011a, ”Subsemitonen und Aufführungspraxis”, Die älteste Orgel Wiens. Die ”Wöckherl-Orgel” (1642) in der Wiener Franziskanerkirche, Wien, s. 184–189.

Ortgies, Ibo, 2011b, ”Zur Problematik von Zusammenhang und Disparität zwischen Orgelrepertoire, Improvisation und Ensemble–Intonation“, Muzikološki zbornik [Musicological Annual], 47:2, s. 139–152.

Pahlmblad, Christer, 1998, Mässa på svenska: Den reformatoriska mässan i Sverige mot den senmedeltida bakgrunden (diss.), Lund.

Pahlmblad, Christer, 2000, ”Laurentius Petri och kyrkans gudstjänst”, Meddelande nr XL–VIII, utg. av Örebro stads- och länsbiblioteks vänner, Örebro.

Pahlmblad, Christer, 2002, ”Gudstjänstliv och gudstjänstbruk i 1600-talets Sverige”, Sveriges kyrkohistoria 4, Stockholm, s. 259–269.

Pahlmblad, Christer, 2004, ”Laurentius Petri, gudstjänstbruken och sakramentsfromheten”, Svenskt Gudstjänstliv 79, s. 120–149.

Pajamo, Reijo, 1992, ”Några bidrag till kännedom om 1700-talets finska koralböcker”, Koral i Norden, Uppsala, s. 67–74.

Palm, Herman, 1904, ”Om Harald Vallerius och redaktionen af 1697 års svenska koralpsalmbok”, Kyrkosången.

Peeters, Paul och Ruiter-Feenstra, Pamela (red.), 1999, Research reports of the Göteborg Organ Art Center, Vol. 1, Göteborg.

Peeters, Paul, 2008, ”Att bygga orglar efter historiska förebilder – är det något innovativt? Om orgelforskning, nya teknologitillämpningar och processrekonstruktion”, Orgel og teknologi, tradisjon - innovasjon, Harald Rise (red.), Trondheim, s. 105–135.

Peeters, Paul, 2013a, ”Erfahrungen mit der Rekonstruktion historischer Orgeln in Schweden“, Adam Gottlob Casparini und die Orgeldenkmalpflege, Rimantas Gucas (red.), Vilnius, s. 38–63.

Peeters, Paul, 2013b, ”Orgeln vergangener Zeiten. Möglichkleiten und Grenzen der Rekonstruktion“, Die Buchholz-Orgel im Greifswalder Dom St. Nikolai, Mattias Schneider (red.), Schwerin, s. 153–187.

Peters, Knut, 1930, Den gregorianska sången: En kortfattad orientering i den gregorianska koralens liturgiska och musikaliska värld, Stockholm.

Peters, Knut, 1935, ”Bidrag till den svenska mässans historia”, Tidskrift för kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv 10, s. 33–40.

Peters, Knut 1942, ”Missa Lincopense”, Svenskt Gudstjänstliv 17, s. 66–73.

Peters, Knut, 1950–1958, (huvudred.), Breviarum Lincopense (1493), 4 volymer i 7 band (=Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie 5), Lund.

Petersen, Nils Holger, 1987, Kristendom i musikken: sammenhæng og splittelse i den vestlige musikkultur: den europæiske musik belyst i forhold til kristendommen gennem centrale historiske perioder, Köpenhamn.

Petersen, Nils Holger, 2003, ”Lutheran Tradition and the Medieval Latin Mass”, The Arts and the Cultural Heritage of Martin Luther: special issue of Transfiguration, Nordic Journal for Christianity and the Arts, Eyolf Østrem, Jens Fleischer och Nils Holger Petersen (red.), Köpenhamn, s. 35–49.

Petersen, Nils Holger (red.), 2004, The appearances of medieval rituals: the play of construction and modification, Turnhout.

Petersen, Nils Holger, Clüver, Claus och Bell, Nicolas (red.), 2004, Signs of Change: Transformations of Christian Traditions and their Representation in the Arts, 1000–2000, Amsterdam.

Petersen, Nils Holger, Østrem Eyolf och Bücker, Andreas (red.), 2011, Resonances: historical essays on continuity and change, Turnhout.

Petersson, Lena, 2013, Kärlekens måltid: om mässans och musikens teologi, Lund.

Piltz, Anders, 2012, Den signade dag: Den nordiska dagvisans ursprungsfunktion. Texter, analyser och hypoteser, Skellefteå.

Pleijel, Hilding, 1935a, Der schwedische Pietismus in seinen Beziehungen zu Deutschland: eine kirchengeschichtliche Untersuchung, (Lunds universitets årsskrift. Första avdelningen, Teologi, juridik och humanistiska ämnen, 31:4), Lund 1935.

Pleijel, Hilding, 1935b, Karolinsk kyrkofromhet, pietism och herrnhutism, 1680–1772 (=Svenska kyrkans historia 5), Stockholm.

Pleijel, Hilding, 1970, Hustavlans värld: kyrkligt folkliv i äldre tiders Sverige, Stockholm.

Psalterium Davidis juxta translationen veterem, una cum Canticis, Hymnis & Orationibus Ecclesiasticis, Uppsala 1620.

Quensel, Oscar, 1890, Bidrag till svenska liturgiens historia. 1, Historisk belysning af 1529 års handbok: originaltexten jemte kulturhistoriska noter och bilagor, Uppsala.

Quensel, Oscar, 1893, Bidrag till svenska liturgiens historia. 2, Det svenska högmessoritualets historia intill 1614: kritisk-historisk undersökning, Uppsala.

Quensel, Oscar, 1906, ”Svenskt Gudstjänstliv på 1600-talet”, Kyrklig tidskrift 12, s. 539–546.

Redin, Jan, 1935, ”Kalmarstiftets handskrivna sångböcker”, Svenskt Gudstjänstliv 10, s. 43–48.

Redin, Jan, 1951, ”Kalmar stifts kyrkosångstradition efter reformationen fram till 1697”, opubl.

Redin, Jan, 1952, ”Israel Olai Leimontinus och Rappehandskriften”, Svenskt Gudstjänstliv 27, s. 40–45.

Redin, Jan (red.), 1952, Koralbok: den s.k. Rappehandskriften, skriven av Israel Olai Leimontinus, cantor scholae i Kalmar år 1675, utgiven med efterskrift av Jan Redin (=Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie 6), Lund.

Rodhe, Edvard, 1917, Studier i den svenska reformationstidens liturgiska tradition, Uppsala.

Rodhe, Edvard, 1923, Svenskt Gudstjänstliv: historisk belysning av den svenska kyrkohandboken, Stockholm.

Rudén, Jan Olof, 1981, Music in Tablature, Stockholm.

Rudén, Jan Olof, 2011, ”1697 års koralpsalmbok i tabulaturnotation”, Melos och Logos: Festskrift till Folke Bohlin, Mattias Lundberg och Sven-Åke Selander (red.), Skellefteå, s. 311–326.

Rudén, Jan Olof, 2013, ”Ferdinand Zellbell d y”, Levande musikarv, http://www.levandemusikarv.se/tonsattare/zellbell–ferdinand/

Ruiter-Feenstra, Pamela, 2002, ”Roman and Zellbell: secular and sacred contexts for improvisation on the Swedish clavichord”, De clavicordio V: proceedings of the 5th International Clavichord Symposium Magnano, 5–8 September 2001, Bernard Brauchli, Alberto Galazzo och Ivan Moody (red.), Magnano, s. 153–171.

Räf, Per-Ola, 2002, Organister och orglar i Skara stift t o m 1857, Skara.

Sarelin, Birgitta, 1994, Musiken i kyrkan: några utvecklingslinjer i den klassiska kyrkomusikens och kyrkovisans historia, Åbo.

Schildt, Maria, 2004, Karl XI:s kröning 1675: musiken, musikerna och två anonyma festkompositioner ur Dübensamlingen, CD-uppsats i musikvetenskap, Uppsala.

Schildt, Maria, 2007a, Hyllningsmusik till Karl XI: en studie kring 18 tillfälleskompositioner, magisteruppsats i musikvetenskap, Uppsala.

Schildt, Maria 2007b, ”Musiken vid Karl XI:s kröning”, Tidig musik 2007:1, s. 13–17.

Schildt, Maria, 2013, ”Andreas Düben d.ä.”, Levande musikarv, http://www.levandemusikarv.se/tonsattare/duben–andreas

Schildt, Maria, 2014, Gustav Düben at Work: Musical Repertory and Practice of Swedish Court Musicians, 1663–1690, (diss.), Uppsala.

Schildt, Maria, 2015a, ”Repertory and Performances of Music from the Towers of Stockholm in the Second Half of the Seventeenth Century”, Musica Baltica, Music Making in Baltic Cities, various kinds, places, repertoire, performers, instruments, Popinigis, Szlagowska och Wozniak (red.), Gdansk, s. 211–219.

Schildt, Maria, 2015b, ”Musiken vid hovet”, Hedvig Eleonora – den svenska barockens drottning, Marit Laine (red.), Stockholm, s. 64–67.

Schildt, Maria, 2016, ”Olof Rudbeck”, Levande musikarv, http://www.levandemusikarv.se/tonsattare/rudbeck–olof/

Schildt, Maria, 2017, ”Hedwig Eleonora and Music at the Swedish Court, 1654–1726”, Queen Hedwig Eleonora and the Arts: Court Culture in Seventeenth-Century Northern Europe (Women and Gender in the Early Modern World), Christopher Neville och Lisa Skogh (red.), Routledge, s. 179–189.

Schmid, Toni (red.), 1959–1965, Graduale Arosiense impressum, (=Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie 7), Lund.

Schneider, Matthias och Werbeck, Walter (red.), 2006, Orgelbau, Orgelmusik und Organisten des Ostseeraums im 17. und 19. Jahrhundert, Frankfurt am Main.

Schneider, Matthias, 2015, ”Komposition und Improvisation – Die Visbyer Orgeltabulatur revisited”, Musica Baltica, Music Making in Baltic Cities, various kinds, places, repertoire, performers, instruments, Popinigis, Szlagowska och Wozniak (red.), Gdansk, s. 221–232.

Schück, Henrik, 1891, Våra äldsta psalmböcker, Uppsala.

Selander, Sven-Åke, 1994, ”Olavus Petri – psalmdiktare för den goda sakens skull?”, Olaus Petri, den mångsidige reformatorn, Carl F. Hallencreutz och Sven-Ola Lindeberg (red.), Uppsala, s. 129–168.

Selander, Sven-Åke, 1999, ”Intention och kontinuitet i den svenska reformationen”, Norden och Europa: Språk, kultur och identitet, Krister Ståhlberg (red.), s. 41–58.

Selander, Sven-Åke och Hansson, Karl-Johan (red.), 2008, Martin Luthers psalmer i de nordiska folkens liv, Lund.

Senn, Frank C., 1997, Christian Liturgy: Catholic and Evangelical, Minneapolis.

Serenius, Sigtrygg, 1944, Den heliga mässans liturgiska förnyelse genom Johan III, Vasa.

Serenius, Sigtrygg, 1966, Liturgia Svecanae ecclesiae catholicae et orthodoxae conformis: en liturgihistorisk undersökning med särskilt hänsyn till struktur och förlagor, (diss.), Åbo.

Serenius, Sigtrygg (red.), 1969, Messan på swensko 1557, utgiven i faksimil med inledning av Sigtrygg Serenius (=Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie 10), Uppsala.

Sjökvist, Peter, 2012, The music theory of Harald Vallerius: three dissertations from 17th-century Sweden, Uppsala.

Smith, Charles Howard, 1987, Scandinavian hymnody from the Reformation to the present, Metuchen, N.J.

Snyder, Kerala J. (red.), 2002, The Organ as a Mirror of its Time: North European Reflections, 1610–2000, Oxford.

Solders, Severin och Wiberg, Albert (red.), 1951, Stockholms storskolas journal, Stockholm.

Speerstra, Joel, 1999, ”Some questions about clavichord soundboards”, GOArt research reports 1999 (1), Göteborg, s. 173–192.

Speerstra, Joel och Whitehead, Lance, 2000, ”Documenting a clavichord by Lindholm and Söderström, and a brief history of Swedish measurements”, De clavicordio IV: proceedings of the 4th International Clavichord Symposium Magnano, 8–11 September 1999, Bernard Brauchli, Alberto Galazzo och Ivan Moody (red.), Magnano, s. 161–176.

Speerstra, Joel, 2003a, ”Measuring the Gerstenberg pedal clavichord: a detective story”, GOArt research reports 2003(3), Göteborg, s. 75–93.

Speerstra, Joel, (red.), 2003b, The North German Organ Research Project at Göteborg University, (=GOArt publications 12), Göteborg.

Speerstra, Joel, 2004, Bach and the pedal clavichord: an organist’s guide, Rochester, NY.

Spicer, Andrew (red.), 2012, Lutheran churches in early modern Europe, Farnham.

Strinnholm-Lagergren, Karin, 2012, ”Musiken i Torstunamissalet”, Härnevi kyrka och socken: Perspektiv på ett uppländskt lokalsamhälle under medeltiden, 2012.

Strömberg, Bengt (red.), 1946, Missale Lundense; av år 1514, faksimiledition med efterskrift och register av Bengt Strömberg (= Laurentius Petri-sällskapets urkundsserie 4), Malmö.

Svensson, Jan, 1985, ”Dannäshandskriften”, Svenskt Gudstjänstliv 59, s. 69-82

Swedberg, Jesper, 1716, Schibboleth: Swenska språketz rycht och richtighet, Skara.

Tegborg, Lennart (huvudred.), 2001–2005, Sveriges kyrkohistoria, bd 1–8, Stockholm.

Tobin, Henrik, 2003, ”Kyrkolagen 1686 och kyrkomusiken”, Kyrkomusikernas tidning 69:8, s. 4–6.

Tobin, Henrik, 1996, Den underbara harmonin: aspekter på musikens teologi, Stockholm.

Tobin, Henrik, 2015, Ett gemensamt kosmos: perspektiv på musik, liturgi och teologi, Skellefteå.

Tuppurainen, Erkki, 1998, Åbo domkyrkas tabulaturbok – en hemlighetsfull nordisk raritet, opubl.

Tuppurainen, Erkki, 2000, ”Die Orgeltabulatur des Doms zu Turku (Åbo)”, Musica Baltica: Danzig und die Musikkultur Europas, Gdansk.

Tuppurainen, Erkki, 2008, ”Luther-melodiernas tidigaste framträdanden i Norden på 1500- och 1600-talen”, Martin Luthers psalmer i de nordiska folkens liv: Ett projekt inom forskarnätverket Nordhymn, Lund, s. 538–564.

Tuppurainen, Erkki, 2011, ”Koralhandskrifter från 1700-talets Finland”, Melos och Logos: Festskrift till Folke Bohlin, Mattias Lundberg och Sven-Åke Selander (red.), Skellefteå, s. 363–375.

Tuppurainen, Erkki, 2012, Codex Westh: Westhin koodeksin kirkkolaulutm, Helsingfors.

Ullman, Uddo L., 1901–05, Evangelisk-luthersk liturgik: med särskild hänsyn till den svenska kyrkans förhållanden, 2 vol., Lund.

Undorf, Wolfgang, 2014, From Gutenberg to Luther: Transnational print cultures in Scandinavia 1450 – 1525, Leiden.

Unnerbäck, Axel, 2016, Johan Niclas Cahman och orgeln i Leufsta bruk, Föreningen Leufsta & Cahmanorgelns Vänner.

Veslemøy Heintz, 2014, ”Hinrich Philip Johnsen”, Levande musikarv, http://www.levandemusikarv.se/tonsattare/johnsen–henrik–philip/

Vogel, Harald, u å, ”Aspects of Communion Music Practice in North German Churches in the Seventeenth Century”, A Festschrift for Prof. Kerala J. Snyder, GOArt Göteborg. http://www.goart.gu.se/publications/festschrift_kjs (kommande publikation)

Vretblad, Patrik, 1920, ”Pergoleses ’Stabat mater’ inför musikkritiken i Stockholm på 1700-talet”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 2, s. 9–21.

Vretblad, Åke, 1949, ”Något om musikaliska ornament i svensk 1700-talspraxis”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 31, s. 155–160.

Vretblad, Åke, 1961, ”Något om paroditekniken i Sions sånger (1743–45)”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 43, s. 397–402.

Vretblad, Åke, 1981, ”Församlingssång i mitten av 1700-talet”, Linköpings biblioteks handlingar. Ny serie 9, Linköping, s. 22–31.

Wahlström, Bengt, 1951a, Studier över tillkomsten av 1695 års psalmbok, Stockholm.

Wahlström, Bengt, 1951b, ”Änglapsalmerna i den swedbergska psalmboken”, Svenskt Gudstjänstliv 26, s. 16–22.

Wahlström, Bengt, 1952, ”En nationell botpsalm från den stora ofredens år”, Svenskt Gudstjänstliv 27, s. 52–59.

Wahlström, Bengt, 1956, ”Änglapsalmen som Swedberg ratade”, Svenskt Gudstjänstliv 31, s. 22–25.

Wahlström, Bengt, 2000, ”Himmelska härskaror – reskamrater på pilgrimsvägen: Swedberg, Swedenborg och änglarna”, Vetenskap, mystik och religion: den mångdimensionelle Emanuel Swedenborg, Karl-Erik Tysk (red.), Skara, s. 45–55. Walin, Stig, 1938, ”Musiken i skolorna i Sverige under upplysningstidevarvet”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 20, s. 30–85.

Webber, Geoffrey, 1988, A study of Italian Influence on North German Church and organ music in the second half of the seventeenth century, with special reference to the collection of Gustav Düben, (diss.), Oxford.

Webber, Geoffrey, 1993, ”Italian Music at the Court of Queen Christina: Christ Church, Oxford, Mus. MS 377 and the Visit of Vincenzo Albrici’s Italian Ensemble, 1652−54”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 75, s. 47–53.

Webber, Geoffrey, 1996, North German Church Music in the Age of Buxtehude, Oxford.

Weman Ericsson, Lena, 1990, Andreas Düben och Anders von Düben: två kompositörer från den svenska stormaktstiden, Uppsala.

Weman Ericsson, Lena (red.), 1999, Övertorneåprojektet: Om restaureringen av orgeln i Övertorneå, Piteå.

Westén, Aron, 1801, Svenska kongl hof-clericiets historia, vol. 1:2, Ifrån konung Carl X Gustafs tid til och med konung Carl XII:s död, Stockholm.

Wester, Bertil, 1930, ”Våra gamla kyrkliga orgelverk: deras bevarande och konservering”, Fornvännen, s. 321–341.

Wester, Bertil, 1931, Studier i svensk orgelkonst under 1600- och 1700-talen, Stockholm [se även artikel med samma titel och utgivningsår i Svensk Tidskrift för Musikforskning, s. 45–72].

Wester, Bertil, 1932, En nordtysk orgeltyp i Uppsverige: Orgelverket i Bälinge kyrka, Stockholm.

Wester, Bertil, 1936a, Gotisk resning i svenska orglar: en undersökning med huvudsaklig begränsning till det svenska materialet under medeltiden, (diss.), Stockholm.

Wester, Bertil, 1936b, Kyrkorglar i Sverige [serie av dokumentationer över orglar, utgivna fram t o m 1956], Stockholm.

Wester, Bertil, 1952, ”Från psalmodikon till kyrkorgel i nordvästra Dalarna”, Dalarnas hembygdsbok, s. 11–20.

Wester, Bertil, 1954a, ”Gamla kyrkorglar i Gästrikland: valda delar ur en inventering”, Från Gästrikland, s. 53–66.

Wester, Bertil, 1954b, ”Gamla orglar i Hälsinglands kyrkor och kapell”, Hälsingerunor, s. 63–87.

Wiechmann-Kadow, C.M. (red.), 1858, Joachim Slüter's ältestes Rostocker Gesangbuch vom Jahre 1531 und der demselben zuzuschreibende Katechismus vom Jahre 1525, Schwerin.

Woodward, George Ratcliffe (red.), 1910, Piae cantiones: A collection of church and school song, chiefly ancient Swedish [av 1582 års utgåva], London.

Wrangel, Ewert, 1892, ”Davids Psaltare i Svensk Kyrkosång 1–3”, Tidskrift för teologi 2, s. 180–202.

Wrangel, Ewert, 1893, Harald Vallerius och musiken till gamla psalmboken, Stockholm.

Wrangel, Ewert, 1893, ”Jubelfesten 1693: ett bidrag till Storhetstidens kultur- och litteraturhistoria”, Samlaren.

Yelverton, Eric, 1920, The mass in Sweden: Its development from the rite from 1531 to 1917, London.

Åberg, Jan Håkan, 1937, ”En ny källa till 1600-talets koralhistoria”, Svensk Tidskrift för Musikforskning 19, s. 182–191.

Østrem, Eyolf, 2001, The Office of St. Olav: A study in chant transmission, (diss.), Uppsala.

Østrem, Eyolf, 2002, ”The Renaissance reception of Augustine's writings on music”, Augustine beyond the book: Intermediality, transmediality, and reception, Karla Pollmann och Meredith J. Gill (red.), Leiden, s. 217–145.

Østrem, Eyolf, 2003, ”Luther, Josquin and des fincken gesang”, The Arts and the Cultural Heritage of Martin Luther: special issue of Transfiguration, Nordic Journal for Christianity and the Arts, Eyolf Østrem, Jens Fleischer och Nils Holger Petersen (red.), Köpenhamn, s. 51–79.

Østrem, Eyolf, 2004, ”Palestrina and Aristotle: Form in Renaissance Music”, The appearances of medieval rituals: the play of construction and modification, Nils Holger Petersen (red.), Turnhout, s. 123–147.

Østrem Eyolf, Fleischer Jens och Petersen, Nils Holger (red.), 2003, The Arts and the Cultural Heritage of Martin Luther: special issue of Transfiguration, Nordic Journal for Christianity and the Arts, Köpenhamn.

Østrem, Eyolf, Bruun, Mette Birkedal, Peterson, Nils Holger och Fleischer, Jens (red.), 2005, Genre and Ritual. The Cultural Heritage of Medieval Rituals, Köpenhamn.

Østrem, Eyolf och Petersen, Nils Holger, 2008, Medieval ritual and early modern music: the devotional practice of lauda singing in late-Renaissance Italy, Turnhout.